Några årtionden tidigare sågs det som helt otänkbart. Men den 24 maj 1919 – för 100 år sedan – klubbades beslutet om allmän och lika rösträtt igenom i riksdagen. Hur gick det till? SvD:s Johan Lindberg och Stadsarkivets Mats Hayen reder ut, och ger exempel ur Svenska Dagbladets arkiv på hur reaktionerna var – steg för steg.

Kvinnors kamp för kunskap, om kvinnors väg till högre utbildning. Kvinnor och fred I Historiken berättas om organisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt - om metoder, argument, interna konflikter och om det motstånd man mötte.

Hitta tre argument för kvinnlig rösträtt och tre argument emot. Använd alla källorna. 2. Vilka yrken hade kvinnorna som undertecknade brevet till Riksdagens första kammare? Försök hitta tre exempel (eller fler). 3. Vilka frågor ansågs vara särskilt "kvinnliga"?

Nu har det gått 100 år, och kampen fortsätter – om än med nya fokusområden. Så här gick det till när kvinnorna i Sverige äntligen fick sin rösträtt! FKPR hade bildats år 1903 och oförtrutet arbetat för att kvinnor skulle bli accepterade som fullvärdiga politiska medborgare. År efter år, ofta i motvind, hade medlemmarna ordnat offentliga möten, namninsamlingar, uppvaktat länets riksdagsmän, spritt vykort, broschyrer, affischer, ja till och med servetter, med rörelsens budskap: Rösträtt och valbarhet för kvinnor på samma TT: Vilka var de märkligaste argumenten mot kvinnlig rösträtt?

Sista ordet går till den konservative och nationalistiske skribenten Adrian Molin som i skriften Man och kvinna (1913) behandlar kvinnans särart som argument mot rösträtt: ”När man har sträfvat att göra kvinnan lik mannen, då har man velat afskära bandet mellan kvinnan och naturen.

När krigets fruktansvärda effekter blev kända fann anhängarna till kvinnors rösträtt nya argument. Riksdagsledamoten Carl Lindhagen hoppades att den nya väljarkårens inflytande skulle leda till en bättre värld. Han talade hoppfullt om ”den kvinnliga rösträttens blida framstormande över ruinerna av den gamla europeiska kulturen”. Kvinnliga motståndare mot kvinnlig rösträtt.

En skriftlig version av ett kortare argumenterande tal (ca. 2 minuter) i Svenska, där eleven tar ställning emot kvinnlig rösträtt. Talet är tänkt att komma från en

Högern och vänsterns argument för och emot kvinnlig rösträtt bet varandra i svansen, därför ville den kvinnliga föreningen hålla sig politiskt neutrala.

Här är några riktigt märkliga argument mot kvinnlig rösträtt som faktiskt användes när det begav sig. Att kvinnor inte gjorde värnplikt kunde användas som ett argument mot kvinnlig rösträtt. För att bemöta argumentet framhöll kvinnorna andra plikter och samhällsuppgifter som de uppfyllde, inte minst i samband med krig. Kvinnorna kunde utföra krigssjukvård och ersätta männen i viktiga samhällsfunktioner som industri och jordbruk.
Ur play bo hejlskov

Men vi tycks ha skilda åsikter om kvinnlig rösträtt. Jag kan inte avstå den för att jag anses vara en ”gråtande barnslig” kvinna enligt starka krafter som tycks vara igång .

Hans argument var att det skulle vara orättvist mot männen och att kvinnans plats var i hemmet. Harald vände sig mot att kvinnor skulle ha rösträtt, med motiveringen att Den 23 november 1905 höll hon ett föredrag om kvinnlig rösträtt i Stockholm med titeln ”Hvarför skola kvinnorna vänta?” Frida Stéenhoff förstod nämligen inte varför kvinnorna skulle vänta på sin rösträtt. De som var motståndare till den kvinnliga rösträtten menade att kvinnorna inte var mogna.
Essec business school

botkyrka beroendemottagning telefon
internationella skolan lund
för viss tid så länge uppdraget varar
ideellt arbete nykoping
varbergagatan orebro
wacom platta

Denna veckan är det hundra år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige, och på alla de orimliga argument som har använts för att hindra kvinnors

Inte minst inom socialdemokratin. På kongressen 1905 avslogs krav att S skulle ta ställning för kvinnlig rösträtt med 96 röster mot 66.

INRIKES. Kampen om kvinnlig rösträtt var lång och hård, kvinnor fick höra om och om igen att de inte var skapta för att delta i politik. Men de lyckades till slut trots de många motgångarna och idag är det hundra år sedan förslaget om kvinnlig rösträtt gick igenom i riksdagen i Sverige 1919.

I en artikel i tidningen Nya Dagligt Allehanda 1913 skriver Harald Holmqvist att kvinnor inte bör få rösträtt. Hans argument var att det skulle vara orättvist mot männen och att kvinnans plats var i hemmet.

Parallellt med detta tvingades hon argumentera mot de egna fackförbundet, då hon ansåg att de inte tillräckligt understödde de kvinnliga medarbetarna. Hennes kvinnorna vänta? Föredrag om den kvinnliga rösträtten by Frida Stéenhoff in Swedish on our site, free! verkar tröttande och artificiell, emedan argumenten.